Pers Aktieblogg

http://www.di.se/artiklar/2014/5/7/skulderna-storre-an-riksbanken-trott/

Slutsats: Det ser lite tungt ut i storstäderna måste jag säga. Särskilt vid det här räntelyftet som alla pratar om men som inte händer. Fast 430% det är inte extremt mycket, räkna själv. Låter mycket, men är inte det.

Mer än varannan svensk finns med i det enorma datamaterial som Riksbanken har analyserat. Materialet visar att skulderna i relation till disponibelinkomsten är 370 procent i snitt för personer med bolån. Hushåll med bolån har en skuldkvot på i snitt 313 procent.

De tio procent av låntagarna med de högsta inkomsterna står på 18 procent av de totala lånen, enligt undersökningen. Trots det är skuldkvoten högst bland låg- och medelinkomsttagare. I den tiondel av befolkningen med lägst inkomster är skuldkvoten 743 procent. För bolåntagarna i samma inkomstgrupp är skuldkvoten svindlande 1.010 procent. Men inkomsterna kan se olika ut inom ett hushåll och för de tio procent av hushållen med de lägsta inkomsterna som har ett bostadslån är skuldkvoten lägre på 566 procent.

I de tre storstadskommunerna ligger hushållens skulder i snitt 100 procentenheter högre än i övriga kommuner. Också på länsnivå dominerar storstadsregionerna bankernas låneportföljer. Var fjärde krona lånas ut till hushåll i Stockholms län. Där är samtidigt den genomsnittliga skuldkvoten för hushåll med bolån 430 procent.

Har aldrig sett såna siffror i kommentarerna, 700 röster på vissa. Största ämnet inom ekonomi i Sverige just nu? Iaf på DI.

“Skuldkvoten är 370% i genomsnitt för personer med bolån”.

Det mest skrämmande med Riksbankens undersökning är att låg och medelinkomsttagare har den högsta skuldkvoten! Att sedan tillgångarna är större än skuldberget är ganska felvisande när dom 20% rikaste Svenskarna äger 87% av tillgångarna! Vid ett bopris ras så får tyvärr många låg och medelinkomsttagare stora ekonomiska problem!

Snitt 4.9 (690 röster)

Varför…

görs alltid analys på ytlig statistik. Statistik som är så pass generell att domedagsanalyser inte ritkigt passar in. En bättre fråga är hur många klarar inte av sina lån med 10% ränta vid arbetslöshet? Det säger inte statistiken som folk hänvisar till i sina egna analsyer, men svaret på den frågan är det enda som räknas om en bubbla ev. ska spricka. Det första som händer är nämligen att konsumentutrymmet (vilket flera här också påpekat i tidigare trådar) minskar och då är det inte bopriset som i första hand sjunker utan all annan konsumtion då boendekonstnaden är en del av de fasta kostnaderna. Detta är den kortsiktiga effekten och om den försvåras så att den rörliga delen av konsumentutrymmet minskar så pass mycket att det påverkar de fasta kostnaderna, ja först då sjunker bopriserna. Den långsiktiga effekten blir en tillfällig dipp i priskurvan. Så länge antalet människor ökar och fler och fler vill bo på samma ställe kan priserna omöjligt göra något annat än att stiga, även om det tar 10 år att komma tillbaka till samma nivå vid en ev. krasch. Jag tycker att det är en märklig analys att en ev. boprisbubbla skulle kunna bli en anledning till att världen går under, snarare än att det blir en symptom av andra effekter t.ex. att folk inte har råd att betala räntan.

Snitt 1.4 (34 röster)
Anmäl kommentaren