Räntefonder

Bästa Räntefonder

2022-12-01  |  2 kommentarer

Räntefonder är ett utmärkt alternativ till den mer volatila aktiemarknaden och lågavkastande sparkonton. Med räntefonder kan man förvänta sig mellan 4% upp till 10% i avkastning efter skatt i skrivande stund. Per år kan dock avkastningen variera starkt på grund av marknadssvängningar. Man ska även komma ihåg att räntefonder kan tappa i värde, om än lite. Mer om det senare.

Bästa Räntefonder

Högräntefonder 5% per år och uppåt. Rek håll i minst 2 år  (update dec 2022)

  1. IKC avkastningsfond – Högräntefond. Nu kanske mellan 7 till 10% per år. Jag skulle gissa just nu på det högre talet.
  2. Spp high yield – Högräntefond. En mindre ny fond med bra avkastning och låg avgift. Gissningsvis mellan 7 till 10% per år. Jag skulle gissa just nu på det högre talet.
  3. Spiltan Högräntefond – Högräntefond, liknande de ovan.

Lågräntefonder 2-5% per år. Håll i minst 1 år 

  1. Spiltan Räntefond Sverige – 4-5% per år innan skatt. Just nu finns chans på 7-8% efter skatt. Korta löptider. Update dec 2022
  2. Storebrand kortränta – Följer riksbankens ränta relativt väl. Låg risk. Lägre än den ovan. Idag kanske en 2-3% efter skatt. Denna kan hållas en kortare tid, tex 6mån. Update dec 2022

ISK/KF skatt 2023: 0,882%.

Vad är en Räntefond

En räntefond investerar i de flesta fall i antingen statsobligationer eller företagsobligationer. Vissa kan även investera i skulder kopplade till bolån. En obligation fungerar lite förenklat som så att tex ett företag noterar en obligation till ett visst belopp med en viss ränta. Tex 500 miljoner till 5% i ränta över 5 år. Ofta har räntan en rörlig del, går marknadsräntan upp går räntan upp.

Alla obligationer har en startkurs som de sedan när obligationen löper ut löses in till. Till exempel 100. Under obligationens livslängd kan delar av den handlas på den öppna marknaden, till ett pris som säljare och köpare kommer överens om (ofta över 1 miljon per andel). Därav kan en obligation som startar på 100 köpas till över 100 och även under. Detta gör att fonderna vi köper även också kan öka och minska i värde. Men över tid, utan mängder med konkurser i samhället, så bör fonderna öka i värde.

Fördelar med en Räntefond

  • Den höga räntan jämfört med sparkonto
  • Chansen att förlora pengar över tid är liten, då obligationer löses in till samma kurs som de noterades på. Över tid är det alltså liten chans att förlora pengar i en räntefond med spridda innehav.
  • Här kan man med fördel köpa när det är lågt och sälja när det gått upp.

Nackdelarna & risker

Om marknadsräntorna går ner är det bra för alla som äger obligationer. Oftast går obligationer då upp i värde, tex från 100 till 101. Desto längre löptid, desto mer känslig är en obligation för ändrade marknadsräntor. Givetvis kan även värdet på en obligation gå ned också om räntorna går upp. Man ska dock komma ihåg att en obligation alltid återköps till sitt ursprungliga värde när den löses in.

Den andra risken är företaget bakom riskerar att gå i konkurs. Ens en förnimmelse av att detta skulle hända gör att obligationen sjunker rejält i värde.

Alternativ

  • Aktiemarknaden, med högre avkastning men mer volatil.
  • Sparkonto, ingen kommentar.
  • Högräntekonto, med i dagsläget en avkastning på ca 2% innan skatt 2023 på 30%.

Personligen har jag 50-70% i aktiemarknaden. 30-40% i räntefonder och 10-20% i preferensaktier / d-aktier. Sparkonto försöker jag hålla så lågt som möjligt.

Risk för konkurs i fastighetsbolagen?

2022-11-01  |  Skriv en kommentar

Eftersom jag äger d-aktier och obligationer med hög koppling till fastighetsbolagen, har jag sen 6 månader tillbaka följt hur riskerna ser ut i fastighetsbolagen.

Och nej jag kan inte se någon generell risk för allvarliga problem. Såvida inte något oväntat händer, dvs högre räntor än väntat idag eller elkris som spårar ur helt.

Har läst rapporter, lyssnat på conference call och mailat obligationsförvaltare. Och just nu kan jag inte se den risken.

Detta ska dock inte kopplas ihop med aktierna. De kan fortfarande få problem med nyemissioner och låg tillväxt mätt i vinst per aktie.

Så min analys är att obligationsmarknaden är som den är pga likviditetsbrist. Och när räntan framåt satt sig, om även på en hög nivå, så kommer marknaden tillbaka. Just nu avkastar (YTM) Spiltan högräntefond med 8,9%, inte illa. Som en D-aktie utan samma villkor.

Fredrik Lundberg summerar det bra: https://www.di.se/nyheter/det-ar-inte-fraga-om-en-krasch-a-la-90-talet/

“Jag skulle hellre prata om olikheterna. Då var det rätt så många nya aktörer som gav sig in i fastighetsmarknaden, det är det nu med men nu finns det en hel del väldigt bra solida fastighetsföretag vilket ger en helt annan stabilitet i branschen. Den andra skillnaden, som är stor, är att vi då hade räntor på 2-siffriga tal. Den tredje skillnaden är att då var den svenska ekonomin mycket bräckligare och svagare – nu har vi i grunden en stark svensk ekonomi, starka statsfinanser, ett starkt näringsliv och därmed en stark hyresmarknad. För det fjärde hade vi en fast växelkurs då.””

 

 

 

Obligationer och pref/d-aktier fortsatt väldigt lågt värderade

2021-02-26  |  Skriv en kommentar

Om du funderar på att göra en ränteplacering så det fortfarande väldigt billigt, 1 år efter Coronakraschen!

D/preffar har inte återhämtat sig, trots rekordlåga räntor och de kommer så vara flera år framåt antagligen. De ger 6-7% ofta idag och visst det är historiskt inte högt, men givet ränteläget är dock en bra nivå.

Obligationer lika så. Om vi använder Spiltan högräntefond som proxy ligger ränta idag på 3,9% ett år framåt (YTM), om inga större konkurser kommer och alla betalar som de ska. Vilket jag tror de kommer göra, återhämtningen har ju gått som tåget i världsekonomin. Det här är en väldigt hög nivå ska sägas. Sen jag började följa den 2015 i oljekraschen där så har den inte varit såhär hög. Inte ens i närheten, i februari 2020 var den på 1,9%…

Jag tror chocken i kraschen har skrämt bort många… och det är då det är dax att köpa!

Mina listor:

Bästa Räntefonder

Bästa preferensaktier och D-aktier – Topplista

Meny